Det har varit en lugn natt ombord med segling genom ny ”korridor” väster ut. Vi har legat och kört med gennakern på VMG (enkelt förklarat; bästa vinkel med eller mot vinden för att komma snabbast med eller mot vinden – i vårt fall således bästa vinkel med vinden) på cirka 100 AWA (Apparent Wind Angle (Skenbar vind vinkel)) vilket i den lätta vinden ger 140-150 TWA (True Wind Angle (Sann vind vinkel)). Clare (Oyster 885) har tok-kört för motor söder ut och ligger nu perfekt i passadvinden. Övriga båtar i tio i topp ligger och letar vind för att komma så fort som möjligt till passaden (utan motor). Enligt prognos är detta sista dagen med svåra vägval och mycket taktik för att komma igenom högtrycksbetonade vädret med lite vind. Till midnatt ser vinden ut att stärka sig med fina passadvindar som tilltar allteftersom vi närmar oss St Lucia. Passaden är starkare i söder över än norr och den är nu inom latitud 20 grader nord till 10 grader nord – d.v.s. ganska normalt, men dock tyvärr mycket svagare än normalt i norr. Ner mot tio grader nord ligger vinden runt cirka 15-20 knop men närmare 20 grader nord knappt 10 knop. Det är en fantastiskt fin morgon. Solen går upp akter om båten och ger ett varmt sken över gennakern medan delfinerna leker i stäven (Atlantic Spotted Dolphin (Stinella Frontalis)) – lite som i en reklambroschyr för segling över Atlanten. Det är fin segling hela dagen i lätta vindar. Likt igår söker vi oss till Cumulusnimbusmoln för att få lite extra vind. Vi klarar oss fint genom ”dagens korridor” och vinden stabiliserar sig framåt eftermiddagen. Det är en extremt varm dag och alla ombord söker sig så långt som möjligt till skuggan bakom seglen. Kl. 21.00 UTC, kl. 18.00 DWT (Deck Watch Time), d.v.s. vår lokala tid ombord (UTC -3) tar vi ner nya grib-filer och dessa visar nu att vi tagit oss bra genom ”korridorerna” till den stabilare vinden. I jämförelse med tidigare är det nu bara att köra på.
